Beroende av något, men vad?

Att vara beroende av något måste det konstant betyda att man spelar bort sina pengar och ruinerar hela sig själv och sitt liv, som i en poker tjänst eller varför inte i ett MMORPG spel som var uppe på tapeten innan. Jag kan själv erkänna att jag har fastnat för ett spel, det är inte poker, det är World of Warcraft. Det är ett online spel och det enda som kostar är månadskostanden och inköpet av spelet. Kostanden för att spela ligger väl på en runt 100 kr/månad, det anser jag i alla fall att jag har råd med. Som ni vet pluggar vi, somliga av oss har jobb vid sidan om studierna. I och med att jag har flyttat från familjen och många av mina gamla vänner i Skåne, är det lätt att fastna i ett spel och ingen kan direkt förbjuda mig att inte göra något eller att sluta spela. Det är helt upp till mig och frågan är om man vill sluta eller inte.

Då kanske folk undrar är verkligen ens liv sunt och gott om man väljer att spela ett spel oavsett om det är poker eller vad det nu är. Man kan väl också undra är spelberoende ett begrepp som gäller om man endast spelar för pengar eller spelar ett spel som kostar pengar varje månad, skulle inte tro det, inte enligt min uppfattning i alla fall. Spelar man så spelar man, oavsett om det är poker, World of Warcraft eller om det är spelande på en playstation hela dagarna. Många tror väl att man kanske försummar sina vänner, och man verkligen göra något annat än att spela hela dagarna. Men det är ju ändå trots allt ens fritid som man värdesätter olika, anser väl mer eller mindre att man har ett spelberoende först när saker och ting börjar spåra ut ekonomiskt. Men jag tror inte direkt att jag försummar mina vänner privat, samt att man bygger upp ett nytt socialt nätverk online också, med folk som man pratar med. Man kan väl mer säga att det är en livsstil, eller eget val och ett val som man får leva med.

Däremot är väl spelberoende mer eller mindre för mig någon som tänker på spel ständigt, en som sitter och klurar ut hur man ska gå tillväga och vad man ska göra, kanske till och med drömmer om sitt spelande. Människor som kanske flera gånger som har misslyckats med att kontrollera, begränsa eller helt sluta upp med spelandet. Om vi nu ska ta min poker kompis igen så blir han väldigt rastlös och irriterad när han försöker begränsa eller sluta upp med spelandet, och flickvännen ringen mig för råd. Jag och polaren är mer eller mindre uppvuxna med varandra och känner varandra in och ut, finns ingen nämnare vänskap än det vi har. Om det har gått så här långt anser jag att man är spelberoende, jag själv faller inte in inom den här ramen, visst jag tycker det är grymt roligt att spela, men jag inser också att jag har ett liv utanför spelvärlden och det väl det som är den stora skillnaden mellan mig och min polare.Det här är svårt, både du som jag hade säkert kommit fram till samma slutsats att ja, många av oss är beroende av något annat i våran omgivning på ett eller annat sätt, oavsett vad det är. Någon form av beroende har vi alla, det kan vara av få blogga av sig, en annan har TV som sin bästa vän etc. Men många av oss trivs med det, och förnekar väl det inte heller, många av oss försummar inte vårat arbete/skola, vi blir inte heller irriterande när något annat kommer i vägen för vårat så kallade beroende…

Det största problemet som vi människor nog känner, i alla fall en majoritet av oss, är att tillhöra någon eller något, det är det största beroendet vi har och kommer alltid att vara så!